När träd växer tas näringsämnen upp från marken via trädens rötter. För att trädet ska kunna behålla sin jonbalans avger det en försurande vätejon för varje positivt laddat näringsämne och en basisk hydroxidjon för varje negativt laddat ämne som tas upp av trädet. Upptaget av positivt laddade näringsämnen är normalt större än upptaget av negativt laddade vilket medför att marken långsamt försuras. I en orörd skog blir nettoförsurningen liten eftersom näringsämnena frigörs igen när trädet sedan dör och bryts ned. I nedbrytningsprocessen förbrukas också ungefär samma mängd försurande vätejoner som trädet bidrog med under sin livstid.

Skörd, d v s avverkning och uttag av biomassa, bryter detta kretslopp och påverkar balansen av näringsämnen.

Ovanstående är utdrag ur Skogsstyrelsens meddelande 2:2008 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring. Se även den utmärkta dokumentationen från EU projektet RecAsh som finns på Skogsstyrelsens hemsida på svenska, finska och engelska.

Det synes som att de enda askor som kan uppfylla Skogsstyrelsen rekommendationer på innehåll är flygaskor, framför allt från fluidbäddpannor från förbränning av rent trä inklusive grot och fiberslammer möjligtvis med låg inblandning av returträ, torv eller vissa industriavfall (=plast och papper). Rostbottenaskor synes alltid hålla för låg halt av zink och ofta för mycket krom och ibland nickel. De senare härrör till stor del från korrosionen av pannor och bränslehanteringsutrustning.

För återföring av aska till skog (med max 3 ton/ha) är det tillåtet med upp till 10 000 Bq Cs 137 medan till jordbruksmark  är det tillåtet med max 500 Bq/kg aska TS. Se SSMFS 2008:16 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hantering av aska som är kontaminerad med cesium-137.

Trädaska kan även fungera som kalkningsmedel för jordbruksmark och kompost, men bara för de kvaliteter som håller låga halter av tungmetaller och cesium. Rostbottenaskor från rena biobränslen är de som kan vara lämpliga.

Halmaska bör betraktas som ett kaligödselmedel.  Flygaskan kan hålla väl mycket Cd för att anses lämplig för återföring annat än till den mark den kommer ifrån.

Rapporten Nordisk Innovation centers rapport TR 631 2008 Nina Haglund. Guideline for classification of ash from solid biofuels and peat utilised for recycling and fertilizing in forestry and agriculture beskriver bl.a. skillnaderna mellan synsätt i Finland och Sverige. I Sverige har rekommende halter värderats efter kretsloppsprincipen dvs att man bör/får återföra de näringsämnen resp tungmetaller som man tar ut vid uttag av grot. I Finland anses aska som ett gödselmedel för att öka tillväxten av skog på dikad torvmark. De har därmed te.x. strängare regler för kadmium och bly men generösare för koppar och nickel. Rapporten rekommenderar att vid samförbränning med mineralolja så skall askan ej anses som farligt avfall pga av oljan om mängden aska från oljan är mindre än 1%.

Potentialen för extra tillväxt av skog på dikad torvmark är mycket stor. 5 t aska/ha bör ge 3 extra m3/ha i 20 år! Det ger en potential på 300 mkr/år om man gödslar 300 000 ha med aska. Se PM. Mot detta står att det är besvärligt att sköta och skörda skog på otjälad torvmark med tunga moderna maskiner.