Ringa riskbegreppet har varit grunden för 4 utredningar av SGI, GeoInnova och Kemakta inom Askprogrammet: Miljöriktlinjer för användning av askor i anläggningsbyggande. Dessa utredningar har kompletterats med utredningar om damning, vad som händer om det i ett vattenområde byggs vägar med all aska som finns inom området (Emån resp Motala Ström) samt hur mycket av askornas tungmetaller som blir lösliga i vätskor som liknar förhållanden i mun, mage och tarm, sk in Vitroförsök för oralt intag.
Modeller och beräkningar har gjorts där målet har varit att använda askor på ett naturligt sätt utan andra begränsningar än att det ej skall ligga i ytan på en väg. En jämförelse med moduleringsresultaten visar att alla trä och torvaskor, utom de med höga arsenikhalter från arsenikimpregnerat trä, ger ringa risk i grusvägar och att bottenaskor från avfallsförbränning ,sk slaggrus ger ringa risk i belagda vägar. Intressant är att arsenik som är det mest kritiska ämnet är procentuellt mindre biolösligt från slaggrus än från bioaskor, så för slaggrus borde ovanstående värden kunna höjas.
Vad händer sedan?
Den svåra frågan är vad som händer med askorna när konstruktionen upphör. Även detta har modulerats med goda säkerhetsmarginaler i ovanstående utredningar. Ett värsta case har föreslagits att askan lämnas ytligt kvar och att man vistas 40 dammiga dagar på vägen. Om askan täcks gäller beräkningarna som för vägen. Se tabell.
Naturvårdsverket vill att strängare case skall gälla tex att askorna transporteras till där barn leker i dem. Som askor inte är akuttoxiska, att bla ekotoxförsök indikerar att askor blir mindre farliga med tiden, att alla beräkningar är försiktigt gjorda, att NVs scenario är mycket osannlikt men delvis ryms inom scenariot med att lämna askan kvar ytligt blir
Svenska Energiaskor bedömningar :
*Att om det är ringa risk för hälsa och miljö nu så blir riskerna i framtiden små och väl hanterbara. Miljöfrågor kan utan stor risk lämnas över till de som äger konstruktionen.
*Att om halterna i askorna överstiger eller är i närheten av det som beräknats kunna ge mer än ringa risk att lämna aska kvar ytligt, då bör askprocenten/ konstruktionens ägare erbjuda att konstruktionen registreras i fastighets och kommunala register så att lämpliga åtgärder kan vidtas när konstruktionen upphör. Oftast bara att se till att askan inte dammar t.e.x .genom att den inte ligger ytligt samt att den inte är en (långvarig) lekplats för barn.
*Att man följer förslagen i NVs Handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2009, att om risken är ringa så skall man inte behöva deponera medel för framtida åtgärder.
Se vidare respektive miljöfråga eller användning.
CR 101216
|